Nude Ground av Juri Markkula

I Juri Markkulas arbeten finns gott om konsthistoriska referenspunkter.  Mötet med Claude Monets målningar av katedralen i Rouen blev till exempel en tidig inspiration för Markkula, hänförd av den äldre mästarens måleri. Nude Ground (2020) av Juri Markkula är ett av verken som har köpts in till Coronasamlingen, en satsning som syftar till att stötta det svenska konstlivet under coronakrisen.

I Monets målningar av katedralen, med fascinationen för det skiftande ljusets påverkan på byggnadsdetaljerna, finns samma kärlek till ytan som hos Juri Markkula. De tjocka lagren av färg gör målningarna i sig till en arkitektonisk upplevelse, en känsla av att kunna följa katedralens konturer med fingertopparna mot duken. Det materiella uttrycket i katedralsviten skapar en omedelbar närhet, en slags kroppslighet utan mänskligt innehåll.
Markkula beskriver också sitt eget arbete som ett undersökande av det dynamiska förhållandet mellan betraktare och fysiska material. Den köttfärgade och till synes mjuka ytan av CNC-fräst polyuretan i Nude Ground antar organiska former av förstorade löv som förmultnar mot marken. En betydande skillnad mellan Nude Ground och Monets målningar av katedralen är dock att den senares produktion var helt avhängigt dagsljusets natur medan Markkula arbetat med 3D-scanningar av markyta och avancerade datorprogram.

Juri Markkulas konstnärskap har beskrivits som just hängivet materialen och detaljerna i de ofta maskinella teknikerna, där det industriella möter det hypernaturliga.

Till formen kan Nude Ground påminna om barockens förkärlek för ornamentik men de fallna lövens arrangemang för också mina tankar till något mer monumentalt, kanske till vecken i Marias klädedräkt i Pietá av Michelangelo.

Ett litet hörn av det dramatiska skeendet och en blinkning till den äldre konsten som ville försätta människan i närmare kontakt med det gudomliga.

Vissnande löv är en välbekant metafor för allt levandes förgänglighet. Så också i Nude Ground, lite som i psalmen:

Allt kött är hö, allt flyktar här och snart förvissna gräsen. Hos dig allena, Herre, är ett oförgängligt väsen”.

Ingenting varar för evigt utom gudomen – och kanske de industriella materialen.

 

Liza Jernberg
Vikarierande samlingsregistrator, Statens konstråd

Konstnärsbio

Juri Markkula (f. 1970 i Åbo, Finland) är baserad i Visby på Gotland. Han arbetar med utställningar och gestaltningsuppdrag lokalt, nationellt och internationellt.